Inte humant

Om att leva på försörjningsstöd

När jag för många år sedan (kanske 2000-2001) jobbade på Daimler-Chrysler /Mercedes i Malmö, satt jag i garantiavdelningen. Via en databas skulle jag handlägga garantiärenden. En kort period (den blev kort!) tog jag emot telefonsamtal från klagande kunder. Jag kommer specifikt ihåg samtalet med mannen som hade varit Mercedes-trogen i 30 år, och när bilen till slut började rosta, fick han inte den hjälp han behövde, han var jättebesviken. Jag sa att jag förstod hans besvikelse. Då slog han tillbaks mot mig ‘Vilken arrogans!‘, sa han, ‘Hur kan du som representerar Mercedes, säga att du förstår?!‘ – jag vet inte hur vi avslutade samtalet, men jag bad avdelningsansvarig om andra arbetsuppgifter.

Sedan dess har jag, som konsument, bara upplevt företagstrogna marionetter som har försvarat – även dåliga – produkter till yttersta gräns.
Idag upplevde jag något annat..
Det var möte i mitt lokala ‘socialministerium’ – alltså där jag, en gång per månad, söker försörjningsstöd.
Denna hjälp är en tillfällig lösning.. antigen kommer människor tillbaka till arbetsmarknaden, eller också kommer dom att få hjälp från Försäkringskassan.
Jag har hamnat mittemellan. Min arbetskapacitet är 25%, det är inte med flit, det beror på mina kroniska sjukdomar, utmattning +högkänslighet. Såna som jag ska hjälpas av Försäkringskassan. Dock har jag fått avslag på alla ansökningar. Varför? För att det inte finns garanti för att jag har det såhär i framtiden. Jag kan ju bli frisk.

Då var det att personen i mitt lokala socialministerium sa:
Det är INTE HUMANT.
Det är inte humant att försöka klara sig på försörjningsstöd – det går nämligen inte i det svenska samhället. Jag har bara lyckats (sedan 2017) för att det finns snälla människor omkring mig som har lånat mig pengar, som har ställt upp, som har sett till att min bil kan köra, som har bjudit på mat o m m.

Jag som trodde jag inte dög på dethär.. jag har lärt mig leva mycket billigt, ändå har pengarna inte räckt till.
Jag har jämfört med länder utan socialhjälp, känt mig tacksam. Inte jämfört med vanliga (eller rika) människor med heltidsjobb – men ibland undrat hur stort deras månadsbelopp till förfogande är 😉

Hur kunde denna person i mitt lokala socialministerium då säga så? För att hen ser orättvisor och kan jobba nerifrån o uppåt. Tala om för personer på högre nivå, hur det faktiskt ser ut. Tills det blir politik. En rejäl önskan om att ändra nånting i det svenska samhället.
Wau! – det var stort för mig att erfara. 2 ord ändrade min tillvaro idag. I alla fall mentalt.
Inte humant
Tack!

Malene Öland

Malenes MiljöMål 2020

Lista till inspiration – dessa mål har jag uppnått, dom är integrerade i min vardag. Nederst finns framtida miljömål.

  • Bor i en begagnat husvagn (produktionsår 1995), året om
    Här finns inte utrymme för konsumtion, helt enkelt
  • Trivs med att bo i ett världsarv!
    Tänker varje dag på att världen ska ärva södra Öland – vi ska va mån om ön!!
  • Har inte rest med flygplan sedan 1996 = 24 år sedan
    Mina föräldrar bjöd på utlandsresa varje år hela barndomen – fint, men det känns pinsamt att vi har varit med till föroreningen,
    jag har alltså flygskam – and I love it !
  • Begränsat vattenförbrukning i husvagnen
    samlar regnvatten i en hink, vattnet hälls i kassettoalettens behållare för att spola toaletten, tillsätter inga kemiska vätskor!
  • Varannan/ 3:e vecka hämtar jag 30 l. kommunalt vatten i dunkar. Då har jag till kaffe, matlagning, disk (ekologisk diskborste +-medel), tvätta händer m m.
  • Duschar inte så ofta: 1-2 gånger/vecka (duschåtgång via hyresvärd) – sparar därmed också schampo, deodorant
  • Köper kläder secondhand, använder dom så länge det går!
    vissa saker (t ex underkläder) går inte att hitta begagnade
  • Tvättar inte kläder så ofta – kanske 2-3 gånger i månaden snurrar en lånat maskin. Är noga med att ta bara lite tvättmedel, och INGET sköljmedelsom förövrigt borde förbjudas på världsplan! Vad ska vi ha kemi på plastflaskor till?
  • Mat behöver alla! IcaNära har fint utbud av lokalt producerat,
    kött köper jag inte, men ibland leverpastej. På Öland finns många gårdsbutiker. Som glutenintolerant har jag inte så mycket att välja på, men brödet bakas nånstans i Sverige. Med låg arbetskapacitet (och försörjningsstöd) är jag ofta tvungen att välja det billiga alternativ – dvs icke-ekologisk..
  • Alla mina projekt är miljörelaterade:
    BrickbandMuseum har tagit sig an kulturskatt
    + jag syr nya Ölands-brickband av begagnade tyger
    hammarby.brickbandmuseum.se/
    Projekt VidareVirkat är praktiska prylar av återvunnet
    vv.missjazz.se/
    Håller på att utveckla ett helt koncept #AllaTygerDuger
    allatygerduger.missjazz.se/
  • I många år har jag inte köpt pappersblock, notesböcker
    jag använder små, begagnade böcker, skriver ovanpå det som står, med svart tuschpen – ser fint ut!
  • Behöver inte ha det så varmt i husvagnen – o sparar el
    18 grader C. på dagen, 15 gr. till natten – då sover man bra
  • Sopsortering är min sport!
    I min husvagn har jag en liten hink till plast, en till metall, en till batterier, ett förråd till glas, en korg till papper + pappersförpackningar, en vanlig restavfallspåse (som bara fylls långsamt) + en specialhink till matavfall – OBS! I denna sätts gröna plastpåsar som det kommunala renhållningssällskap lämnar ut. Jag ser att folk använder påsarna till vanligt avfall eller som bärkasse – och blir arg! Vi betalar för att matavfallet sorteras ansvarsfullt (optisk p gr a den speciella gröna färgen), så att det kan omvandlas till biogas ell dyl. Att inte sortera är att skjuta sig i foten! Det är lätt att köra förbi en sopsorteringsstation ofta.
  • Bloggar om miljö – här på HusvagnsHistorier.se
  • Skriver låtar om miljö, tex:



Framtiden
Jag vill bli bättre på det hela, göra mer! Har t e x äntligen hittat rullar med nedbrytbara bio’plast’påsar.
Min bil är en SAAB från år 2000. Den kan dra min husvagn, jag hade råd med den.. Att köpa begagnat är bättre än nyproducerat. Det finns inga begagnade elbilar som fattiga har råd med. Min snälla mekaniker säger att bilen är stark och kan hålla åtminstone 10 år till. Vi är eniga om att finns det en begagnat reservdel, väljer vi den. Jag drömmer om att tanka annat än fossilt bränsle i Saaben – uppfinnarna har bråttom!
Jag drömmer också om att flyga.. men det räcker mentalt, själen har så mycket power.
Hälsning miljÖhippien
Malene Öland

2019 var året där..

(du kanske inte orkar läsa allt detta, gör i alla fall din egen lista)

  • jag inte druckit alkohol på ett år
  • Löven åter blev statsmedister
  • min storasyster blev psykologutbildad
  • jag köpte en LP för 10:- spänn hos Pingstkyrkan o sålde den på Tradera för 500:-
  • Valentines Day blev till fransk afton på restaurang i Vittsjö och MaleneAlene levererade live lovesongs
  • jag tog på 2 dagars researchresa till Öland inför min kanske-flytt
  • återbruksprojektet Magneten i Hässleholm arrangerade en miljö-låtskrivar-workshop som jag höll i
  • mina VidareVirkat-mattor ställdes ut på Hovdala Slott (-sbutik o såldes så småningom)
  • JAG FLYTTADE TILL ÖLAND
  • jag kunde fira min 54 års födelsedag
  • jag började sy igen (patchwork o dyl) i en lokal sygrupp – nygammal glädje!
  • BRICKBANDsBOKEN gavs ut (som pdf) – brickbandmuseum.se/bbb/
  • världens enda BrickbandMuseum hamnade på Öland o öppnade i vårfestivalen ‘Öland Spirar’
  • jag äntligen planterade solrosor i tid för säsongen
  • vänner från Vittsjö besökte mig på campingen
  • jag spelade min första vardagsrumskonsert på Öland
  • mitt gudbarn fick sin universitetsexam o vi firade i Köpenhamn
  • jag hade min första spelning på en campingplats
  • jag ställde mig framför en Ica-butik m gitarr o fick en peng i hatten
  • P4 äntligen kom o intervjuade museidirektören på BrickbandMuseum
  • min familj (mamma, syster) kom till Öland första gången
  • Öggi (husvagnen) & jag flyttade från ena sidan Öland, till den andra – och kunde fira 2 år som heltids-husvagns-boende
  • Hemslöjdens Dag firades i Färjestaden – med tema: återbruk – och Ölandsbladet gjorde reportage
  • jag fick en överansträngningsdiagnos i vänster handled
  • mitt i höstfestivalen ‘Ölands Skördefest’ där museet var öppet, hade jag varit folkbokförd i Sverige 4 år
  • jag spelade 2 vardagsrumskonserter i Danmark hos syster + väninna och kom hem uppfylld – som efter en wellness-semester
  • BrickbandMuseum flyttade till en året-om-lokal och museihusvagnen Margrethe såldes
  • BrickbandMuseum re-öppnade i festivalen ‘Ljus på Kultur’ – och Ölandsbladet gjorde reportage
  • jag fick diagnosen glutenintolerans
  • och åkte på 1-dags semester på norra Öland
  • jag deltog med ett alster på samlingsutställningen ‘Den Röda Tråden’ i Oskarshamn och beslutade att va mer konstnärlig!
  • jag ställde upp på 2 julmarknader med mitt #AllaTygerDuger -projekt med praktiska nysydda textilgrejor av återvunnet – allatygerduger.missjazz.se/
  • det blev ‘Jul på Museet’, en liten tillställning @BrickbandMuseum
  • jag blev involverat i ett spännande, stort kulturprojekt för 2020 o framtiden.. 🙂

2019 var oclså året där jag kämpade med min högkänslighet + kroniska sjukdomar – och ekonomi. Hur klarar man sig på försörjningsstöd ? Tacksam för hjälpen i alla fall.
Oxå året där jag pratade med Gud varje kväll – året där jag tyckte jag blev den miljÖhippie som jag alltid drömt om att vara.
Tacksam för livet!
Låt 2020 bli ännu bättre! Var snäll, tänk på din nästa, på miljön, på framtiden <3
Lots of LOVE, Happy New Year!
Malene

Guldkant! #thisisÖland

Vykort från norra Öland

Hade inte råd med sommarsemester. Inte tid heller. Man måste ju vara på plats där arbetet finns, om man vill va en del av Ölands turism. Även om det var lite tufft för en högkänslig med begränsad arbetsförmåga, var det den bästa sommaren – kommer jag ihåg att jag sa.
Nu är jag bara trött. Har längtat till semester länge. I ett hål mitt i november – mellan alla höstens ö-täckande kulturfestivaler och kommande julmarknader o events – tog jag 1-dags sommarsemester en grå novemberdag. Sommaren inträffade allzå den 9 november 2019. Det var lite grått.. men det regnade inte!
Jag bokade 1 natt på norra Öland och hann komma ner i varv. Och det är väl hela idén med semester?

Allt var stängt. Här menar jag allt. Bortsett från mataffärer. Och stället jag bodde på. Så jag hade inga onödiga utgifter. Möjligheten fanns inte.
Men Guds natur är öppet dygnet om. Prata om sevärdheter!
Här i halvvinter-mörkret ska man dock se till att vara ute medan det är ljust.
En sak är säker: ÖLAND är alltid vacker!
Eftersom jag bor på södra ön, tyckte jag, att jag borde se mig omkring, få intryck av hela ‘min’ ö. Känns bättre nu.
Öland är en märklig blandning av rå natur och.. ja, man kör på en öde väg och tänker ‘här vill jag verkligen inte haverera’, och när vägen svänger, ser man plötsligt lyxiga sommarstugor och tänker: ‘hur har någon fått tillåtelse att bygga hus här?’
Gudskelov finns det massor med natur som vi alla får lov att ärva, världsarvet.
Öland är låååång, men inte längre än att det tar ett par timmar, bara, att köra från söder till norr. Jag kunde ha tagit med Öggi, min husvagn, men hon är ju avställd och står så bra i en trädgård i söder.. Med till känslan av semester hör ju också, att man sover över ett främmande ställe.
Min 1-dags-semester var lång nog att sätta igång tankar hos mig. Jag lever ensam, det händer inte så mycket i mitt liv. Att åka iväg ensam är fritt o bra, men.. ensamt.
Kanske ska jag denna höst, se till att träffa någon som kan lysa upp lite i mitt liv.
Hälsning Malene på Öland <3

ArtRos

en konstnärlig ros? eller slitna leder o smärta?
Jag vet inte. Kanske båda.
I alla fall var jag idag hos arbetsterapeut och kom hem med 2 svarta handledsstöd, och sannolikt en diagnos till, ovanpå alla dom andra kroniska.. artros (på dansk: slidgigt).
Hur känns detta för en som trodde hon skulle ‘leva’ på att virka mattor av återvunnet (projekt VidareVirkat) och spela gitarr för att glädja människor?
Ja, det är inte kul!! kan jag berätta.
Det kommer ta tid att smälta. Samtidigt kan jag ju göra övningarna jag fick med hem på papper.

Jag frågar Gud: men vad är det du vill att jag ska? Svaret blåser lite i vinden, men frågan sätter igång min kreativitet. Dom virkade mattorna gav mig mod att ställa ut något jag själv hade skapat. Jag kanske kan skapa något, där i stället en symaskin gör det mesta av arbetet..
Det är inget fel på min röst, den blir bara än mer ‘berättande’ ju mer jag upplever, så jag kan fortsätta sjunga, och kanske låta andra spela instrument ibland..

Ikväll var det öppen scen i Kalmar. Jag var ledsen och stressad denna eftermiddag, men tänkte att jag ville dit. Att öva gitarr dom senaste dagarna har varit lite svårt, nästan plågsamt, men mest mentalt.
Jag tog på min nyinköpta secondhand klänning (50:- spänn hos Röda Korset), den är röd med artistiska rosor på (!). När jag är stressad brukar allt bli fel: jag tappar sakar på golvet och försenas väsentligt, dessutom ser jag sämre, och alla gitarrackord landar på helt andra strängar än jag tänkt, har även svårt för att stanna i nuet..
Men det blev en lite magisk kväll 🙂 Jag stod där med sångröst o gitarr och spelade för en jättesnäll publik och allt verkade hamna rätt – fattar inte hur!
Det var skönt att sitta och lyssna på andra som vågade gå upp och framföra något. Vi hjälpte varann, bar varann. Efteråt utväxlade många sina namn och blev facebookvänner.
Trött, men lycklig, körde jag hem i min röda klänning i min röda bil och kände mig tacksam, underligt tacksam <3

Malene i husvagnen



Update: här är en av låtarna jag spelade 🙂 (filmat på plats)

Från kust till kust

Igår bodde jag på ostkusten, idag bor jag på västkusten.
Hur gick det till?
Öland är inte så bred, ca 16 km – så det var i princip lätt för husvagnsekipaget att köra tvärs över det stora Alvar.
Svårare var det att hitta denna underbara plats nära Degerhamn. Jag har letat ett tag, varit stressad över det, så jag var jättetacksam när en nyfunnen Ölandskompis erbjöd, att jag & Öggi kunde bo i hennes trädgård. Jag har varit mycket nöjd med campingen i Stenåsa, men dom stänger ju när det blir höst – och efter att ha frågat turistbyrån, vet jag, att det gör alla andra campingar på Öland också.
Inte är jag klar med husvagnslivet; det har blivit en del av mig, min identitet. Det är nämligen lättare att vara miljömedveten; det är omöjligt att ‘konsumera’, för det finns inte plats! 🙂 Det finns en stor frihet också; livet blir mer flexibelt!

Att vakna i sin husvagn känns väldigt hemma, ändå vaknade jag i morse och tänkte var är jag? – alltså var är mina 4 världshörn.. Jag hittade dom så småningom under dagen.

Jag har en trygghet i att ha åtgång till ett rum där jag kan sova över om vintern har kalla nätter.
Kram från Degerhamn
Malene & Öggi (och Hjördis)

Här är några bilder:

FREE SPIRIT

På terrassen satt vi. Det var sista öppetkväll för säsongen, sommaren hade bjudit på livemusik, människomöten och öl (för min del alkoholfri). Vi var inte många, så det var lätt att prata, lokala som vi var.
Ett najs ungt par, nyblivna föräldrar och husägare, var nyfikna och jag berättade såklart om BrickbandMuseum, lite om musiken, och att jag bor i husvagn året om. Tjejen, som berättade att hon jobbar i en stor koncern, sa att jag var en FREE SPIRIT, hon tyckte det var coolt.
Kanske blev jag överraskad, men accepterade predikatet. FREE SPIRIT – smaka på orden.. Jag sa: Visst.. men jag är ju beroende av samhället eftersom jag med låg arbetsförmåga behöver ekonomisk stöd.

Jag har inte lust att vara mera fri än att ha Sverige i ryggen! Så är det. Men kanske lever jag okonventionellt, lite eget, följer inte normerna.. så mycket.. längre. Jo, det är en frihet. Letade länge. När jag tog reda på att mina hus + alla prylar ägde mig, måste jag bli av med det mesta. Och då gick det fort 🙂

Häromdan såg jag en film på svtplay. Tänkte att min pappa skulle sagt det var en klassiker man borde se. Från 1973, med Dustin Hoffmann och Steve McQueen i huvudrollerna: Papillon. Den var svår att titta på. Mycket blod/våld/ondska. För mycket för en som är HSP. Men den handlade om FRIHET. Frihet betyder oerhört mycket för människan. Speciellt den som är fången.

Fri som en fjäril kan man säga. Så ser det ut när vackra vingar bär den omkring.
Författaren till boken bakom filmen satt i fängelse i många år. Historierna – och flykten – är delvist diktning, men vi förstår instinktivt varför en fånge kan vara besatt av tanken om att fly !

Denna sommars konserter inbefattade också hyllning till Woodstock – det var ju 50 år sedan i år. Janis Joplin var med då. Jag fick inte vara med för mina föräldrar – jag var ju bara 4 år i 1969. Men annars hade jag kommit ihåg att Janis sjöng Freedom is just another word for nothing left to lose. En på samma sätt klok och sorglig hookline..

Jag nämnde alkoholfri. Det är också en form av frihet. Om du frågar mig.
Det är drygt 1,5 år sedan jag slutade med alkohol. Bara för att testa. Jag fann förresten Gud i den processen. No sprit, just spirit. Kan man säga.

Idag gick jag på museicafé långt ute på landet. Också en sorts frihet. Vi var få i sensommersol-o-regn som satt där, men det var ett par som fick kaffe. Vi hade ingen kontakt, men när dom reste sig och gick, sa hon till mig: Jesus älskar dig!
Blev aningen överraskad, men ganska rörd. Tack detsamma, sa jag. Dom körde iväg och jag vinkade. Satt med tårar i ögonen och kaffekoppen i handen. Det är också en sorts frihet. Att veta att man är älskad. Det borde även människor i fängelse få veta. Varje dag.

Malene <3

Gärdslösa Kyrka

Idag 27 juli var jag där igen. Av en slump (?) samma datum som 2017. Gud har en mening med det mesta. Kyrkan på mellersta Öland har blivit betydelsefull för mig.

Sommaren för 2 år sedan var jag på låtskrivarkurs. Jag hade länge velat besöka Öland, jag behövde komma lite hemifrån, en visvän hjälpte mig ekonomiskt. Det var en ödesgrej att komma till Öland; även om kursen var en vecka kort, beslöt jag ju att återvända till ön! Nu bor jag här 🙂

En dag var jag och 2 andra kursdeltagere på en liten utflykt/uppdrag. Eftersom jag hade bil sa jag till dom andre: nu kör vi bara denhär vägen o sen till vänster – kanske ligger det en kyrka eller nåt annat spännande. Där låg Gärdslösa Kyrka. Vi fick material nog till flera låtar.

Det var bra att jag var långt borta på Öland när jag, 27/7 fick veta att min mammas man, Torben, hade gått bort, och att mitt hus i Danmark hade sålts på exekutivauktion för 0,06% av beloppet jag betalade.
Samma dag.
Jag grät på morronmötet och bad om att få en ledig dag. Jag körde bl a till Gärdlsösa Kyrka igen och gick in där och satt stilla.
Jag frågade Gud vad jag skulle göra med all min sorg, allt mitt bekymmer. Ge det till mig tyckte jag höra i mitt inre. Som var det Guds röst.
Jag tände ett ljus för Torben och har många gånger sedan pratat med Gud som tagit emot mina sorger.
Låter det flummigt? Try this at home – eller i kyrkan. Det funkar och är i värsta fall oskadligt.

Här på Öland i slutet av turist-högsäsongen verkar allting hända på samma gång! Om man själv har en ‘turistattraktion’ (här tänker jag på museet med sloganen Smala band från tiden innan bredband – BrickbandMuseum.se) men samtidigt vill veta hur andra gör, kan man bli stressad!
Jag såg att mannen som var värd för kursen i 2017, John Leo Carter, skulle uppträda i Gärdslösa Kyrka – det ville jag inte gå miste om! Därför glömde jag att ha museet öppet denna helg..
Det blev en underbar upplevelse. Närvaro & värme. Skön musik som fyllde kyrkorummet. Alla mådde bra. 27/7 2019.
Malene Öland

Vardagsrumskonsert & VidareVirkat

På mitt bord i husvagnen står 2 trädgårdsrosor med ljuvlig doft. Fick dom igår av en kvinna som kom på vardagsrumskonsert.
Jag ville bara glädja mina 2 nya vänner som hjälpt mig med min landning på Öland. Har inte råd med gåvor, kan bare ge av mig själv, spela min musik.
Vi hade avtalat att jag skulle komma förbi med gitarren. Dom frågade om det var ok att bjuda in några grannar. Vi kunde ju också äta jordgubbar med glass o vispad grädde.. Då frågade jag om det var okej att ta med mina alster från VidareVirkat. Så blev det.
Nystädad vardagsrum, stolar uppställda, jordgubbar och glass redo att serveras, kaffet klart.
Jag hade valt en repertoar med äldre pop, evergreens, visor. Jag satt på en barpall, ibland ville inte fingrarna som jag. Ibland var det en hund som pep lite. Men stämningen i vardagsrummet var bra. Jag tycker om när det vexlas lite mellan musik och prat. Gästerna ska ha tid att smälta, kommentera, ta del.
Efter den lilla akustiska konserten, fick vi underbara jordgubbar och pratade med varann. Det var intresse för VidareVirkat-mattor, -korgar och -sittdynor. Det glädjer mig, för mitt lilla miljöprojekt är viktigt. Allt är ju virkat av återvunnet tyg.
Jag körde hem till husvagnen med lite pengar i fickan, och en stor glädje inuti.
Tänk om jag fick spela vardagsrumskonsert några gånger per vecka. Då skulle jag kunna leva rikt och lyckligt.
Är så tacksam för denna upplevelse,
Älskar Öland.
Malene