Lyckopiller

I förmiddag var det +30 grader i husvagnen, blodsockret var på väg ner och jag var fortfarande bekymrad för min vänster hand, gitarren stod där i sitt fina fodral och snart var jag på väg till Kristianstad för att spela – men hur skulle det gå?

Denna historia tar sin början i torsdags där jag skulle köpa gitarrsträngar. Härute på landet är det långt mellan musikaffärerna, så om man inte vill köpa på postorder, får man köra en bit. Jag åkte till Höör, gick in i affären och blev förälskad i en gitarr – och glömde köpa strängar!
Efter senaste spelning har det hänt nå’t med spelglädjen, självförtroendet. Men plötsligt kom allt tillbaka, och där satt jag, tårögd, med en mahogni-baby i mina armar och var lycklig. Gitarren sjöng så vackert. Men var alldeles för dyr. Jag som lever minimalistiskt och miljösnålt kan dessutom inte köpa något nyproducerat made in China – eller hur? Jag måste bli av med mitt ha-begär.
För att glömma förälskelsen körde jag förbi en second-hand affär i Billinge. Då blev det ännu värre, bl a för att här fanns flera brickband (min andra passion) – och jag hade bara 15 kr..

Hemma igen pratade jag med en vän som ville låna mig pengar till dendär gitarren. Jeg kunde ‘försvara’ att köpa den för att jag bara duschar 1 gång i veckan, tvätter kläder 1-2 gånger per månad, sorterar allt plast, glas o papper, inte har rest med flygplan sedan 1999 och så vidare, osv. (haha!)

Fredag åkte jag till Höör igen, fick rabatt på mahognigitarren och svängde förbi Billinge och köpte brickbanden med!

Att spela gitarr tills klockan 2 på natten är ingen bra idé om man en tid har hållit spelpaus. Lördag morron vaknade jag med jätteont i vänster hand. Men jag hade skrivit en låt – en ny husvagns-hit.
Söndag kunde jag inte ens vrida nycklen till husvagnen utan jagande smärta.
Jag har hört kollegor berätta om att va tvungna att ställa in konserter p gr a handproblemer. Det ville inte jag!
Måndag åkte jag till vårdcentralen och fick anti-inflammatoriska, smärtställande piller på recept. Minsann!, dom verkade direkt. För mig blev dom ‘lyckopiller’! Och fick mig igen att tänka djupt över konsumism, ting och lycka (och det handlar också låten jag skrev, om!)

Spelningen idag hade rubriken ‘Malene Langborg: Livsresan med musik, husvagn och Gud‘ och gick ganska bra! Min nya gitarr visade sig vara världens bästa spelkompis; lyfte låtarna, lät underbart, gick inte ur stämning i värmen. De, för vänster hand, så tuffa barré-ackorder flöt som ljuv musik. Jag glömde att jag skulle ta de lätta varianterna. Jag fick dessutom mycket beröm och även uppmaningen att skriva en bok om min livsresa (!)

När jag kom hem och satt en stund, trött men glad, i skuggan utanför husvagnen, tackade jag Gud för allt bra som hänt. Vinden formade molnen såhär:

– och här är en bild på gitarren o jag:

/Malene

2 reaktioner på ”Lyckopiller”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *