Månad: mars 2018

Långa fredagstankar

Länge sedan jag orkade diska. Ser inte najs ut i ett husvagnskök. Heller.
Har annars kört engångspapptallriker ett tag (använder dom flera gånger).
Just nu sitter jag i husvagnssoffan och äter en kakbit med den sista rena gaffeln.
Njuter att tomtägarens diskmaskin har tagit över uppdraget som jag inte klarade av. Bar in min disk i kassar, diskmaskinen står i gästhuset.
Jesus skulle förlåtit mej, jag förlåter mig. Man måste inte klara allt. Måste inte vara pigg och miljömedveten hela tiden. Måste inte måste!

Det är dags för lite beröm. Jag är stolt över att jag nu i 2 månader har jobbat (blivit arbetsprovat) bredvid att jag har spelat musik och rest i den anledning. Och skött om husvagn och mig själv. Ganska mycket för en tidigare stressdrabbat.
Men samtidigt som jag inte orkar diska, kan jag (som lovat mig själv efter stressen att inte hitta på nya projekt) sitta tills kl 2 på natten och tänka ut/researcha för nya projekt ! Varifrån kommer denna energi ? Är jag som ett barn som säger hon inte är hungrig när köttbullarna ställs på bordet, för att sen vråläta desserten ? Kanske.

Att ha egna projekt ger mig energi (sällan rikedom), men också stor tillfredsställelse. Med glädje kan jag tänka tillbaka på mina märkliga men roliga kulturprojekt. Och jag saknar att jobba med något sånt igen. Att jag redan har hittat på ett projekt, måste ses som ett friskhetstecken. 3 nyckelord är museum, textil, husvagn…
Till skillnad från tidigare projekt, är detta inte farligt, riskfylld eller prestationsorienterad/-krävande. Berätter mer senare.

Gick förbi en skylt i en butik igår och läste PÅS-KRIS. Tänkte, jaförfan, det är för många plastpåser i vårt sårbara plastöverfyllda samhälle..
Åvisst, det stod PÅSK-RIS. Nån tradition med grenar o gula fjädrar.
Kan man önska ‘Glad Påsk’ på en långfredag ?
Jag säger bara lugn långfredag på dej <3
/Malene i husvagnen


Flerårskalender köpt hos husvagnsåterförsäljare Bengt i Örkelljunga


Disken innan..              Liten gitarrist hittat secondhand i Örkelljunga
Secondhandklänningar (från Sthlm 70:- och Örkellj. 40:-) väntar på våren

Ekonomi, ekologi eller bara Eko!

När jag bodde i Danmark och gick vilse i allt, kallade jag mig ‘FinanskriseBlondine med GPS til livet’. Nu är jag inte blond längre, mit hår har färgats av järn som finns i grundvattnet härute på landet i norra Skåne (eller är det bara åldern?) Finanskrisen i fosterlandet är säkert över; bankerna fick hjälp av staten, de fattiga flydde, de rika fick lägre skatt. Bra.
Jag kör numera aldrig utan gps (jo, jag hittar till Ica-nära i Vittsjö). Med åldern har jag lärt mig, någorlunda, att navigera i eget liv. Jättebra.

Min ekologi har blivit bättre. Det är t ex min sport att sortera eget avfall. Jag kan azzå fyrfack – här pratar vi sopkärl. Jag köper inga plastkassar på Ica men bär hem mina ekologiska morötter i tygkassa. Jag köper generellt bara begagnade kläder, husvagnar o andra prylar.
Min röda turboSAAB är inte helt eko-rätt, men den kan dra mitt långa hem.
Långt hem blev det när jag körde från Stockholm i måndags (kvinnodagsfirande! – spelade egna låtar i Gamla Stan). Servostyrningen slutade fungera när jag nådde Brahehus. Mitt liv började också likna en ruin. Jag ringde min bästa vän och grät en skvätt, hans röst var ett lugnande medel. Så bad jag Gud ge mig styrka, körde genom dimmorna och landade hel men trött i husvagnens varma famn kl 21:30. Bra, att Öggi stod kvar i Skåne – bilparkering i huvudstaden är svårt i sig.

Min ekonomi har knappast blivit bättre. Men den är inte heller blond längre.
Idag var en bra dag. Mekanikern gav mig en faktura så snäll, att jag hade lust att krama om honom. Jag firade med bulle, kaffe o kaka på kafeverum.se (45:- kr!).
En tid har jag tänkt, att det hade varit fint med en gitarr på väggen på jobbet. Så kan man dra en låt för kollegorna, sjunga tillsammans..  Jag arbetsprövas i en social verksamhet som dessutom satsar på hållbarhet och ekologisk mat/hantverk. Fjorgyn heter hon (finns på Facebook).
På Netto köpte jag ett italienskt lantbröd. Och i secondhand-butiken stod det en liten italiensk gitarr av märke ‘Eko’. Den väntade nog på mig. Prutade ner priset till 150:- kr. Hemma vid datorn kollade jag lite: med stor sannolikhet är vi jämngamla, Eko o jag, skapade mitt på 60talet. Det ser ut som gitarren kan säljas för ca 1 000:- kr om den justeras lite – och får på sig strängar.. Men den har själ !
Eko-själ är den nya hit.

Världsstjärnan

Nu när jag ibland vågar mig ut, ur husvagnens comfortzone, är det bra att få veta att jag är en världsstjärna. Så är det; jag är en världsstjärna. Är inte vi alla? Gjorda av stjärnstoff.
Torsdag kväll sjöng jag med kyrkokören i Emmaljunga Församlingshem. Det var flera i kören än i publiken. Inte mycket stjärnstatus över det. Men vilken mänsklig värme! och glädja över att vara tillsammans! Kaffe och Gud.
Och en man som kom fram till mig och ville säga något. Jag hade sjungit en egen låt solo med gitarr. Den handlar också om glädje – ‘My inner joy’ (inre frid, som på sikt skapar fred i världen). Ironiskt nog, hade jag mycket oro: stämde gitarren? var det rätt låt? Ändå måste jag haft sjärnor i ögonen – lyckades få församlingshemmet/kören att sjunga med på låten som dom aldrig hört förut.

Mannen stod en tid och sa något väldigt filosofiskt. Då sa han plötsligt att jag var en världsstjärna. Jag skrattade och sa att då var det väl världsstjärna i min egen värld..  Han menade allvarligt att dom flesta människor stannar inom sina fyrkantiga ramar, men att såna som jag (och andra världsstjärnor) vågar öppna upp och, från scenen, delar med sig av sitt inre. Det tyckte han var världsklass – hemma i Emmaljunga.
Ord är bara ord. Inflationen i spräket får vi leva med. Starkt var det ändå – för mig som varit ‘borta från rampljuset’ en lång period. Efter stressen, tar det ännu längre tid att smälta intryck, har jag märkt. Jag är inte effektiv. Men kanske nu med mer effekt!

En sak är säker. Vet det nu, visste det inte medan jag försökte läka: jag vill, jag måste få sjunga och spela musik för människor, berätta historier, förmedla vackra budskap. Och även om jag i 4 månader inte övade gitarr och sjöng för någon, var det nånting som övade i mig, och jag kom ut som en bättre sångerska o musiker. Väldigt märkligt!
Undermedvetandet jobbar alltså vidare med det man satt igång.
Mitt råd till dig nu är: slappna av – du är och förblir en världsstjärna!


Vittsjö Kyrkokör i Emmaljunga.           Världsstjärnan.


Med ny ryggsäck till jazzgitarren – redo att dra ut o spela i hela världen.


Jordnära jordgubbe i blom – köpte bär till Valentines för att jag inte hade nån funny Valentine. Så fint att skuggan är ett hjärta <3