Kategori: Återvinning

Malenes MiljöMål 2020

Lista till inspiration – dessa mål har jag uppnått, dom är integrerade i min vardag. Nederst finns framtida miljömål.

  • Bor i en begagnat husvagn (produktionsår 1995), året om
    Här finns inte utrymme för konsumtion, helt enkelt
  • Trivs med att bo i ett världsarv!
    Tänker varje dag på att världen ska ärva södra Öland – vi ska va mån om ön!!
  • Har inte rest med flygplan sedan 1996 = 24 år sedan
    Mina föräldrar bjöd på utlandsresa varje år hela barndomen – fint, men det känns pinsamt att vi har varit med till föroreningen,
    jag har alltså flygskam – and I love it !
  • Begränsat vattenförbrukning i husvagnen
    samlar regnvatten i en hink, vattnet hälls i kassettoalettens behållare för att spola toaletten, tillsätter inga kemiska vätskor!
  • Varannan/ 3:e vecka hämtar jag 30 l. kommunalt vatten i dunkar. Då har jag till kaffe, matlagning, disk (ekologisk diskborste +-medel), tvätta händer m m.
  • Duschar inte så ofta: 1-2 gånger/vecka (duschåtgång via hyresvärd) – sparar därmed också schampo, deodorant
  • Köper kläder secondhand, använder dom så länge det går!
    vissa saker (t ex underkläder) går inte att hitta begagnade
  • Tvättar inte kläder så ofta – kanske 2-3 gånger i månaden snurrar en lånat maskin. Är noga med att ta bara lite tvättmedel, och INGET sköljmedel – som förövrigt borde förbjudas på världsplan! Vad ska vi ha kemi på plastflaskor till?
  • Mat behöver alla! IcaNära har fint utbud av lokalt producerat,
    kött köper jag inte, men ibland leverpastej. På Öland finns många gårdsbutiker. Som glutenintolerant har jag inte så mycket att välja på, men brödet bakas nånstans i Sverige. Med låg arbetskapacitet (och försörjningsstöd) är jag ofta tvungen att välja det billiga alternativ – dvs icke-ekologisk..
  • Alla mina projekt är miljörelaterade:
    BrickbandMuseum har tagit sig an kulturskatt
    + jag syr nya Ölands-brickband av begagnade tyger
    hammarby.brickbandmuseum.se/
    Projekt VidareVirkat är praktiska prylar av återvunnet
    vv.missjazz.se/
    Håller på att utveckla ett helt koncept #AllaTygerDuger
    allatygerduger.missjazz.se/
  • I många år har jag inte köpt pappersblock, notesböcker
    jag använder små, begagnade böcker, skriver ovanpå det som står, med svart tuschpen – ser fint ut!
  • Behöver inte ha det så varmt i husvagnen – o sparar el
    18 grader C. på dagen, 15 gr. till natten – då sover man bra
  • Sopsortering är min sport!
    I min husvagn har jag en liten hink till plast, en till metall, en till batterier, ett förråd till glas, en korg till papper + pappersförpackningar, en vanlig restavfallspåse (som bara fylls långsamt) + en specialhink till matavfall – OBS! I denna sätts gröna plastpåsar som det kommunala renhållningssällskap lämnar ut. Jag ser att folk använder påsarna till vanligt avfall eller som bärkasse – och blir arg! Vi betalar för att matavfallet sorteras ansvarsfullt (optisk p gr a den speciella gröna färgen), så att det kan omvandlas till biogas ell dyl. Att inte sortera är att skjuta sig i foten! Det är lätt att köra förbi en sopsorteringsstation ofta.
  • Bloggar om miljö – här på HusvagnsHistorier.se
  • Skriver låtar om miljö, tex:



Framtiden
Jag vill bli bättre på det hela, göra mer! Har t e x äntligen hittat rullar med nedbrytbara bio’plast’påsar.
Min bil är en SAAB från år 2000. Den kan dra min husvagn, jag hade råd med den.. Att köpa begagnat är bättre än nyproducerat. Det finns inga begagnade elbilar som fattiga har råd med. Min snälla mekaniker säger att bilen är stark och kan hålla åtminstone 10 år till. Vi är eniga om att finns det en begagnat reservdel, väljer vi den. Jag drömmer om att tanka annat än fossilt bränsle i Saaben – uppfinnarna har bråttom!
Jag drömmer också om att flyga.. men det räcker mentalt, själen har så mycket power.
Hälsning miljÖhippien
Malene Öland

ps. Använd små begagnade böcker som notisblock – skriv ev med en tjock penna så att det bättre täcker det som står där i förväg. Funkar hur bra som helst.

Vardagsrumskonsert & VidareVirkat

På mitt bord i husvagnen står 2 trädgårdsrosor med ljuvlig doft. Fick dom igår av en kvinna som kom på vardagsrumskonsert.
Jag ville bara glädja mina 2 nya vänner som hjälpt mig med min landning på Öland. Har inte råd med gåvor, kan bare ge av mig själv, spela min musik.
Vi hade avtalat att jag skulle komma förbi med gitarren. Dom frågade om det var ok att bjuda in några grannar. Vi kunde ju också äta jordgubbar med glass o vispad grädde.. Då frågade jag om det var okej att ta med mina alster från VidareVirkat. Så blev det.
Nystädad vardagsrum, stolar uppställda, jordgubbar och glass redo att serveras, kaffet klart.
Jag hade valt en repertoar med äldre pop, evergreens, visor. Jag satt på en barpall, ibland ville inte fingrarna som jag. Ibland var det en hund som pep lite. Men stämningen i vardagsrummet var bra. Jag tycker om när det vexlas lite mellan musik och prat. Gästerna ska ha tid att smälta, kommentera, ta del.
Efter den lilla akustiska konserten, fick vi underbara jordgubbar och pratade med varann. Det var intresse för VidareVirkat-mattor, -korgar och -sittdynor. Det glädjer mig, för mitt lilla miljöprojekt är viktigt. Allt är ju virkat av återvunnet tyg.
Jag körde hem till husvagnen med lite pengar i fickan, och en stor glädje inuti.
Tänk om jag fick spela vardagsrumskonsert några gånger per vecka. Då skulle jag kunna leva rikt och lyckligt.
Är så tacksam för denna upplevelse,
Älskar Öland.
Malene

Fickgardiner

Har hittat på ett nytt ord som SAOL lugnt kan ta med i ordlistan: fickgardin ! Det är helt rätt i tiden, eftersom man kör lite begagnat/kreativt/DIY – för miljön.
Ordet är inte mycket värre än t ex fickparkering.

I mitt arbete med att vidarevirka mattor av begagnade tyger – VidareVirkat.missjazz.se – har jag använt många skjortor. Skjortfickorna har jag försiktigt plockat av för att bäst utnyttja tyget på skjortans framsida. I början glodde jag på fickorna, tänkte slänga dom, men la dom ändå på hög, för kanske kunde dom, fint sydda som dom ju är, användas till något nångång..

Och det var nu. I bästa 70tals-stil har jag sytt dom på mina nyupphängda gardiner i husvagnen – sådär ett par-3 stycken på varje gardin. Gardintygerna är antigen begagnade, eller gamla oanvända tyger.
Jag tycker ärligt talat att inredningsstilen med stora ytor och allt i svart, vitt, grått, brunt o beige är så sorglig. Hur kan människor trivas, leva där ? OK, du kanske tänker så om min färgsprakande husvagn (inuti) – men jag är ju barn av 60talet, och växte upp präglat av 70talet. Flera av de idealer som var i den tiden, har för många blivit idealer idag! – som en motreaktion till kall egoism och profit. Vi behöver solidaritet och miljötänk för att överleva. Helt enkelt.

Fickgardinerna är ganska enkla. Du kan låta dig inspireras av idén om du vill. Dom är lite humoristiska – och även praktiska: man kan ju förvara små saker i fickorna!
Lycka till med dina fickgardiner, här ser du mina:

Kära hälsningar miljÖhippien <3

ps. Älgen heter Hjördis Öland
Handledsvärmare är ifrån AmalieDesign.com

Potatisskalaren

Hej – länge sedan!
Det var länge sedan jag bloggade, så kan det bli, när det händer något i verkliga livet.
Det var länge sedan min farmor stod i sitt kök i Köpenhamn och ljudet från den mekaniska potatisskalaren nådde oss på 2:a våningen. Kanske var hon arg, Farmor – eller blev av med frustrationer – för hon tog hårt i handtaget så potatisarna dansade och lät.
Det var mitten på 70talet.

En dag, för inte så länge sedan, var jag inne o säga hej till Lars, dendär tomtägare. Vi satt i köket med kaffe i kopparna, plötsligt tittade jag upp.. Ovanpå köksskåpet stod en röd grej jag aldrig hade lagt märke till. Vad har du där? fråga’ jag. Vi tog ner den, en röd plast-potatisskalare Made in Italy. Jag insåg med ens att en sådan ville jag ha. För att va lika arg eller effektiv som Farmor. Lars skrattade.

Förra veckan var jag på research-resa till Öland. Omöjligt att inte, medan jag var där, kolla en secondhandbutik. Tänkte innan jag gick in: Dom måste väl förfan ha en så’n potatisskalare.. My God! där stod den, nere på golvet i avdelningen för ‘dethär är det ingen som köper’, gul, intakt, vacker, Made in Italy. 50:- kr.
Igår skalade jag en potet. Det tog lite tid, men den blev så fin och jag tänkte på Farmor.

Jag tycker det är hur miljösmart som helst att köpa begagnat +att köpa mekaniskt utan el-förbrukning!
Potatiskramis från miljÖhippien <3

ps. Det finns ju regler för konsumtion här i husvagnen, därför måste jag bli av med något annat – och nu var det ju överskott på potatisskalarbalansen. Hade en ljusgrön, handskalare, köpt secondhand för 7:- kr. Kollade lite och upptäckte att dessa såldes för mycket mer på ett nätauktionsställe för att det är märkesvara. Kort tid efter var den ljusgröna en annans. 90:- kr betalade hon mig.
Ännu har jag inte hittat plats i husvagnsköket för min gula, stora skalare, men jag är väldigt nöjd!

Gammal visa, bra budskap

Jul, jul, strålande jul !

Det är den 1 december. NU. Här får ni en julhälsning.
Länge, länge har människor sett till att tända ljus i mörkret, äta gott, titta tillbaka på skörden och året. Hoppats på frid & fred. Jul.

Jag sitter i min husvagn och spelar gitarr. Övar inte mycket innan jag spelar in låten. Jag tycker om att saker och ting inte är perfekta. Vi blir stressade av alla krav (på oss själva). Fira jul – eller do not fira jul om du inte orkar!

‘Årets julklapp’ i Sverige 2018 är begagnade plagg. Me like! Jag är ju själv en bedagad tant som virkar nytt av begagnade plagg. Här ser du ett av mina alster:

Rund matta, Ø ca 60 cm, läs mera här www.VidareVirkat.missjazz.se/

Livet ger så många gåvor långt från plast och prestige – tänk på det! 😉
<3 k ä r l e k
/Malene

 

For the sake of me !

HusvagnsHit skriven 20 augusti 2018:
https://youtu.be/UwnYAjAQuVg

For the sake of me !
I am just a hippie living in a caravan..

A                                E
1.   I am just a hippie  living in a caravan
A                                              E
I don’t use much water,  my clothes are second hand,
D                                                     A                   E
I don’t like comsuming,  sorting waste is my sport.
A                               E                        A
I am just a hippie  living in a caravan.

D                                                                      A                      E
B.   I can’t save the world this way – and I’m afraid nobody cares,
A                                    E                         A
so I mostly live this way,  for the sake of me !

A                               E
2.   I am just a hippie  living in a caravan
A                                            E
I don’t really eat meat,  but carrots, flowers and sun;
D                                                         A                     E
orange is my favourite colour,  I feel safe and sound.
A                               E                         A
I am just a hippie  living in a caravan.

D                                                                      A                      E
B.   I can’t save the world this way – and I’m afraid nobody cares,
A                                    E                         A
so I mostly live this way,  for the sake of me !

A                                E
3. I am just a hippie  living in a caravan
A                                                                          E
out in Swedish country side,  where I can un-stress myself
D                    A                    E
working only what’s needed – to earn my living  yeah..
A            E                    A
I am just a hippie  living in a caravan.

D                                                                      A                      E
B.   I can’t save the world this way – and I’m afraid nobody cares,
A                                    E                         A
so I mostly live this way,  for the sake of me !

© Malene Christina Langborg, 20 augusti 2018

 

 

Att vara kreativ..

Den lilla husvagn, Margrethe, behövde en lampa. Även om nätterna är ljusa såhär års, är lite elektriskt ljus på sin plats, kvällstid.
Jag hittade en grön lampfot med plastblomranka och lika ful skärm i en Röda Kors secondhand-butik. Det fanns lite olika lösa lampskärmar, så jag bytte till en vit. Pris i alla fall: 25 kr.
Sent igårkväll ritade jag av Opio-husvagnen från ett foto, på datorprogram, skrev ut i olika storlekar, alla på ett A4-papper, och limmade husvagnarna på lampskärmen. Det ser lite barnsligt ut, men passar nog retro-stilen. Glödlampa kostade mer än lampan (30 kr).
(Lampan får inte stå medan man kör med husvagnen!) 🙂

Jag tyckte också, att Margrethe skulle ha en lätt kaffeburk (inte keramik, som jag har i Öggi-husvagnen (moderskeppet), men ‘camping-lätt’.
Tidigare hade jag köpt en begagnat plåtburk på en loppis, den fick en retrofin etikett:

Dagens projekt!
Min morronrock är vintermysig, men alldeles för varm i en sommarhusvagn. Jag har letat på nätet efter något kimono-liknande, gärna rosafärgat, men det är dyrt och dumt att köpa nytt på nätet.
Då kom jag på att jag har en symaskin. Och ett tyglager som kommit med genom alla flyttprocesser (!) – men ryms inte i husvagn..
Min pappas thailändska fru, Pakinee, gav mig nångång på 80talet ett par meter rosa+randig thai-silk.
3 timmar efter att jag började, såg jag ut såhär:

I sy-processen tänkte jag på hur kul! det är att sy, men också på varifrån jag har ‘fått’ detta. Min mor sydde kläder till mig och min syster när vi var små. Snygga klänningar m m.
Min handarbetslärare Fru Wahl var faktiskt också min idol. Hon var så chic och duktig samtidigt.

Jag är glad för mina små projekt, det känns extra bra att återvinna – och återfinna.
Hoppas du blir inspirerat att göra något liknande!
<3 Malene

Bevara brickbanden!

Ett pyttelitet kulturprojekt

PROJEKTBESKRIVNING
Museum: Brickband i en Husvagn

från wikipedia:
‘Ett brickband är ett tvådelat band som används för att hänga upp en bricka på väggen. Brickband är ofta i textila material men kan även vara av exempelvis plast eller läder. De kan vara enfärgade eller mönstrade. Bandet består av två öglor som förenas upptill av en ring eller sölja i ett hårdare material, exempelvis trä eller metall, och hängs i ringen eller söljan på en spik eller krok på väggen i ett kök eller en matsal. Brickband var vanliga i svensk heminredning omkring mitten av 1900-talet. [Benämningen brickband används även något slarvigt och oegentligt om brickvävda band.]’

Brickband förtjänar ett museum !
Jag som vill skapa ett sådant, har samlat brickband en del år. Målet är 200 stycken och även då tar dom inte upp mer plats än att kunna ställas ut i en husvagn. Mysigt för besökare, praktiskt; museet kan åka på turné och ibland ansluta sig större textila arrangemang runt om i Sverige.
Brickband är enkla och praktiska; dom kan användas till mycket mer än brickor, t ex tidningar och trumpeter. Dom kan göras av moderna material i nutidsstil, men, begagnade är dom både kvinno-, folkhems- och slöjdhistoria. Kulturarv skulle jag säga.
Eftersom det finns stolta hantverkstraditioner i trakten – tänk på Lilli Zickermans vävkurser och arbete för den textila allmogekonsten (och medan hon bodde i Vittsjö grundade hon Föreningen för Svensk Hemslöjd), vi har också Zickermanska Rummet i Vittsjö bibliotek.
Lite research har jag gjort; brickband fanns redan på 30talet i Sverige, men det ser ut som att dom är ett skandinaviskt fenomen; dom finns bara här!
Ett brickbandsmuseum är unikt.

Tanken är att ställa upp en retro-husvagn på privat mark, ha öppet i helger – och utöka sommartider. Museibesökarna betalar entré och det kan serveras kaffe utomhus – vid specialarrangemang kan Det Lilla Brickbandet spela levande musik (undertecknat med gitarr). Vid intresse kan anordnas workshops där deltagarna gör sina egna brickband. Efter en rad program på tv om små museer, tycks denna museumsidé vara trendy. I en tid där allt går väldigt snabbt, är ett museum som ett andhål, en paus, en djupdykning i en annan tid.
I brickbandsmuseet får man beröra banden, känna på tyget – och sätta sig ner i husvagnen och njuta lugnet en stund.

Samarbetspartners kan vara hembygdsföreningar, lokala museer och textilorganisationer och -mässor. Husvagnen kan vara med på ett hörn i många sammanhang – det ambulerande museum.

Marknadsföring skall ske via webbsajt, sociala medier, turistföreningar med mera. Gäster kan vara turister från alla länder, lokala, nätverket, människor med kulturhistorieintresse, textil- och även husvagnsfolket.
För mig personligt – som har varit sjukskriven med stress – är det ett överskådligt projekt som kan vara en del av mitt arbetsliv. Jag har resurser som grafiker och skribent och kan således skapa broschyrer, webb m m  – loggan överst har jag designat.

Malene Langborg, Vittsjö, 2 april 2018

– – –

Igår, 26 april 2018, fick jag svar från Hässleholms kommuns kulturförvaltning: projektet får 5 000 sek ! Jag blev väldigt glad över erkännandet av min idé.
Men kan man skapa ett kulturprojekt för 5 000 spänn ?
Med kreativitet, vilja, lite tur och Guds välsignelse kan man lyckas!

Kul att HusvagnsHistorier utvecklar sig! Museet får dock en egen hemsida.

Ekonomi, ekologi eller bara Eko!

När jag bodde i Danmark och gick vilse i allt, kallade jag mig ‘FinanskriseBlondine med GPS til livet’. Nu är jag inte blond längre, mit hår har färgats av järn som finns i grundvattnet härute på landet i norra Skåne (eller är det bara åldern?) Finanskrisen i fosterlandet är säkert över; bankerna fick hjälp av staten, de fattiga flydde, de rika fick lägre skatt. Bra.
Jag kör numera aldrig utan gps (jo, jag hittar till Ica-nära i Vittsjö). Med åldern har jag lärt mig, någorlunda, att navigera i eget liv. Jättebra.

Min ekologi har blivit bättre. Det är t ex min sport att sortera eget avfall. Jag kan azzå fyrfack – här pratar vi sopkärl. Jag köper inga plastkassar på Ica men bär hem mina ekologiska morötter i tygkassa. Jag köper generellt bara begagnade kläder, husvagnar o andra prylar.
Min röda turboSAAB är inte helt eko-rätt, men den kan dra mitt långa hem.
Långt hem blev det när jag körde från Stockholm i måndags (kvinnodagsfirande! – spelade egna låtar i Gamla Stan). Servostyrningen slutade fungera när jag nådde Brahehus. Mitt liv började också likna en ruin. Jag ringde min bästa vän och grät en skvätt, hans röst var ett lugnande medel. Så bad jag Gud ge mig styrka, körde genom dimmorna och landade hel men trött i husvagnens varma famn kl 21:30. Bra, att Öggi stod kvar i Skåne – bilparkering i huvudstaden är svårt i sig.

Min ekonomi har knappast blivit bättre. Men den är inte heller blond längre.
Idag var en bra dag. Mekanikern gav mig en faktura så snäll, att jag hade lust att krama om honom. Jag firade med bulle, kaffe o kaka på kafeverum.se (45:- kr!).
En tid har jag tänkt, att det hade varit fint med en gitarr på väggen på jobbet. Så kan man dra en låt för kollegorna, sjunga tillsammans..  Jag arbetsprövas i en social verksamhet som dessutom satsar på hållbarhet och ekologisk mat/hantverk. Fjorgyn heter hon (finns på Facebook).
På Netto köpte jag ett italienskt lantbröd. Och i secondhand-butiken stod det en liten italiensk gitarr av märke ‘Eko’. Den väntade nog på mig. Prutade ner priset till 150:- kr. Hemma vid datorn kollade jag lite: med stor sannolikhet är vi jämngamla, Eko o jag, skapade mitt på 60talet. Det ser ut som gitarren kan säljas för ca 1 000:- kr om den justeras lite – och får på sig strängar.. Men den har själ !
Eko-själ är den nya hit.